Friday, December 15, 2006

Simbang Gabi

Simbang Gabi






Christmas in the Philippines starts when the month of the year ends with the BER.

This is when radio stations start playing Christmas carols on the air.
Ours is one country that celebrates a mixture of Western and native Christmas traditions.

We send Christmas cards, decorate our houses with Christmas trees, mistletoes, Santa Claus and long strings of lights.
Manila and Makati, the two prime cities are converted into little Paris because of the galore of lights.

The Filipino Chistmas traditions however begin in December 15 for the dawn mass or Simbang Gabi. Masses are held as early as 5' o clock in the morning for nine consecutive days which culiminate on December 24, Christmas eve.

Young people look forward to seeing their friends dressed in their best; office workers come in their work clothes and mothers come with their sleepy kids whose motivation to come is the bibingka and puto bumbong that they buy after the mass.


back to Now What,Ca t


,,

Monday, October 23, 2006

Juan Luna


Juan Luna
(1857-1899)

A genius of the brush and a patriot of the highest order. Creator
of the world-famous painting, SPOLARIUM, which was awarded the gold
medal in the Exposicion Nacional de Bellas Artes in Madrid in 1884.
It is also known as the greatest painting of all times.

Juan Luna y Novicio was born on October 23, 1857 in Badoc, Ilocos
Norte, Philippines, the third child of seven children. He showed
took up painting and traveled to Rome to study the masters. He settled
in Paris and married Maria de la Paz, a prominent Filipina from
the Mestizaje family of Pardo de Tavera. In a rage over his suspicion
of infidelity on the part of his wife, he mercilessly shot her and
her mother to death in September 1892. Tried by a French court
and subsequently convicted in 1893, he was sentenced to pay the
victims' immediate kin but one franc each for their loss, as the
court had deemed the murders a crime of passion. In 1894, Luna
returned to the Philippines after an absence of almost 20 years.

His most famous piece, The Spoliarium, for which he won top
prize at the 1884 Madrid Exposition, is currently in the National
Museum in Manila.

Upon his return to the Philippines, he was arrested two years
later under suspicion of sedition. He was later pardoned. His
brother, General Antonio Luna, was an active participant in the insurgent Katipunan movement.

In 1898, after the United States defeated Spain in the Spanish-American
War, the fledgling Philippine Republic appointed him as a delegate
to the Paris convention and to Washington, D.C. to help gain
recognition of Philippine sovereignty and independence.

Luna died in Hong Kong, December 7, 1899. He was rushing home
from Europe after hearing of his brother’s assassination by
members of the Katipunan.

,

Tuesday, September 5, 2006

Talumpati ni Noli De Castro sa Lorenzo Sumulong Gawad Parangal

Lorenzo S. Sumulong Gawad Parangal, 9 September 2005


MAGANDANG HAPON SA INYONG LAHAT.

NAIS KONG MAGPASALAMAT SA INYONG MAINIT NA PANGTANGGAP SA AKIN AT SA AKING MGA KASAMAHAN DITO SA PROBINSYA NG RIZAL. IPINA-AABOT KO ANG AKING TAOS-PUSONG PAGBATI SA INYONG MGA TAGA-RIZAL, AT SA MGA KAMAG-ANAK NI SENADOR LORENZO S. SUMULONG. MABUHAY PO KAYO.

AKO PO AY LUBOS NA NAGAGALAK NA MAKASAMA KAYO SA PAGDIRIWANG NG IKA-ISANG DAANG ANIBERSARYO NG KAPANGANAKAN NI SENADOR SUMULONG AT SA PAGBIBIGAY NG LORENZO S. SUMULONG GAWAD PARANGAL SA OUTSTANDING ACHIEVERS NG BAYAN NG ANTIPOLO AT PROBINSYA NG RIZAL. KAYA NAMAN AGAD AKONG NAGPAUNLAK NANG IMBITAHAN AKO NG INYONG KONGRESMAN ANG NAPAKAGALING AT HINAHANGAN KONG SI KONGRESMAN VICTOR SUMULONG.

NAPAPANAHONG PANANALITA

“KUNG SI BONIFACIO AY BUHAY NGAYON, ILAN KAYA SA MGA PULITIKO NGAYON, ILAN KAYA SA MGA TAONG NASA PAMAHALAAN, ILAN KAYA SA MGA ITINURING NA HALIGI NG LIPUNAN, ANG KANYANG TATANGGAPIN SA KANIYANG KATIPUNAN NG MGA ANAK NG BAYAN? ILAN KAYA ANG ITATABOY NIYA AT PAGSASABIHAN: HINDI KAYO MAKAKASAPI PAGKA’T ANG INYONG PAG-IBIG SA BAYAN AY BUKA SA BIBIG NGUNIT KABIG SA DIBDIB, ANG PAGHAHANGAD NINYO SA TUNGKULIN O KAPANGYARIHAN AY HINDI UPANG MAKADAMAY SA INYONG KAPWA KUNDI UPANG MAGPASASA AT MAGPAUNLAD SA SARILING KAPAKANAN.”

NAPAKABIGAT NG MGA KATAGANG ITO. SUBALI’T ITO PO AY HINDI SA AKIN NANGGALING, KUNDI SA TALUMPATI NG ISANG DATING HALIGI NG SENADO, SI SENADOR LORENZO SUMULONG.

NAKAMAMANGHA NA ANG PANANALITA NG ISANG MAGALING NA TAO AY NANANATILING MAKABULUHAN KAHIT ILANG DEKADA NA ANG LUMIPAS. MARAHIL ANG SALITANG TOTOO, TULAD NG KATOTOHANAN MISMO, AY TALAGANG HINDI MALILIMUTAN NG KASAYSAYAN.

MALALIM ANG PAGSUSURI AT PAGTINGIN NI SENADOR SUMULONG SA ATING LIPUNAN. MASAKIT ANG KANYANG PUNA HINDI LANG SA MGA NAMUMUNO, KUNDI PATI NA RIN SA LAHAT NANG NANUNUNGKULAN SA PAMAHALAAN.

SA KASALUKUYANG PANAHON, MARAHIL AY MAARI RIN NATING ITANONG: KUNG SI SENADOR SUMULONG AY BUHAY NGAYON, ANO KAYA ANG KANYANG SASABIHIN TUNGKOL SA ATING MGA PINUNO, TUNGKOL SA ATING MGA INSTITUSYON, AT TUNGKOL SA ATING PULITIKA?

MAKAKATIKIM DIN KAYA TAYO NG KANYANG MAANGHANG NA PUNA, O KAYA’Y BANAYAD NA PAALALA NA DAPAT TAYONG MAGING TAPAT SA ATING MGA TUNGKULIN AT SA ATING INANG BAYAN?

SI SENADOR SUMULONG BILANG MODELO

SINO NGA BA SI SENADOR SUMULONG? KAYONG MGA KABATAAN AY WALANG PERSONAL NA KARANASAN TUNGKOL SA TINATAWAG NA “GLORIOUS DAYS OF THE PHILIPPINE SANATE”. ITO ANG PANAHON KUNG SAAN NAGSAMA-SAMA ANG NAPAKAGAGALING NA SENADOR NG BANSA --- MGA NAGLALAKIHANG HIGANTE NG PULITIKA SA PILIPINAS, MGA TAONG MAY MATINDING PAGMAMAHAL SA BAYAN AT SA KAPWA PILIPINO, MGA PINUNONG MAY PRINSIPYO AT DANGAL.

SA PANAHONG YAON NABUHAY AT NAGLINGKOD SI SENADOR SUMULONG.

AT ANG PAGLILINGKOD NIYA SA BAYAN AY NAGSIMULA NOONG SIYA AY ESTUDYANTE PA LAMANG SA UNIBERSIDAD NG PILIPINAS. TUMAKBO AT NAGWAGI SIYA BILANG NUMBER 1 COUNCILOR NG ANTIPOLO HABANG SIYA’Y NAG-AARAL PA LANG NG ABUGASYA. DAHIL SA KANYANG TALINO AT SIPAG, SIYA ANG PINAKA-UNANG NAGTAPOS NA MAGNA CUM LAUDE SA UP. NAGING BAR TOPNOTCHER SIYA NOONG 1929. AT TATLONG TAON PAGKATAPOS NITO, NAGTAPOS SIYA NG MASTER OF LAWS SA HARVARD UNIVERSITY.

NAKILALA SI LORENZO SUMULONG BILANG EKSPERTO SA FOREIGN RELATIONS. KAHIT SA UNITED NATIONS, NAGPAKITA SIYA NG DETERMINASYON AT TAPANG NG PILIPINO. HANGGANG NGAYON AY NAPAG-UUSAPAN PA SA UN ANG PAKIKIPAGBALITAKTAKAN NI SENADOR SUMULONG KAY PREMIER NIKITA KHRUSCHEV NG RUSSIA TUNGKOL SA PAGBIBIGAY NG KALAYAAN SA MGA NASASAKUPAN NG MALALAKAS NA BANSA. NAPIKON ANG SOVIET PREMIER, AT HINUBAD NI KRUSCHEV ANG KANYANG SAPATOS --- SABI NG ILAN, AY UPANG IPUKPOK SA MESA, SABI NAMAN NG IBA AY UPANG IBATO KAY SENADOR SUMULONG.

SI SENADOR SUMULONG AY ISA RING MAGALING NA IMBESTIGADOR SA KONGRESO. WALANG TAKOT O PAGDADALAWANG-ISIP. HINDI SIYA NANGIMING IBUNYAG ANG KATOTOHANAN SA APAT NA CONGRESSIONAL INVESTIGATIONS NA KANYANG PINAMUNUAN:

UNA, ANG IMPEACHMENT PROCEEDINGS LABAN KAY PRESIDENT QUIRINO DAHIL SA BINTANG NA PAGLUSTAY NG KABAN NG BAYAN;

IKALAWA, ANG IMBESTIGASYON SA TAMBOBONG-BUENAVISTA ESTATE DEAL KUNG SAAN ANG KAPATID NG PRESIDENTE AT ANG KALIHIM NG KATARUNGAN AY NADAMAY;

IKATLO, ANG TUNGKOL SA MULTI-MILLION LOBBY NG MGA TSINO KAY PRESIDENTE MAGSAYSAY PARA SA LEGALIZATION NG MGA TEMPORARY CHINESE VISITORS;

AT IKA-APAT, ANG SIKAT NA STONEHIL INVESTIGATION KUNG SAAN NADAMAY ANG OFFICE OF THE PRESIDENT, MGA SENADOR, KONGRESISTA, MGA OPISYAL NG INTERNAL REVENUE AT CUSTOMS, AT IBA PANG OPISYAL NG GOBYERNO.

SUBALIT TALAGANG NASUBUKAN ANG KANYANG PAGIGING STATESMAN AT ANG KANYANG PAGKATAO NANG PINILI NIYANG MAGRETIRE NA LAMANG DAHIL HINDI SIYA NAISAMA SA SENATORIAL CANDIDATES NG NATIONALISTA PARTY NOONG 1967. KAHIT ISA NA SIYA SA MGA NANGUNANG KANDIDATO SA SENADO NOONG NAKARAANG ELEKSIYON, NATALO SIYA NI ATTY. SALVADOR LAUREL SA NOMINASYON NG PARTIDO.

SINUBUKAN SIYANG KUMBINSIHIN NG LIBERAL PARTY NA LUMIPAT SA KANILA. ANG MALACANANG NAMAN, NAG-OFFER NG MATAAS NA POSISYON SA GOBYERNO. SUBALI’T SI SENADOR SUMULONG AY HINDI NAGPADALA SA MGA ITO. ANG KANYANG NAGING DESISYON: MAGRETIRE NA MUNA KAYSA NAMAN LUMIPAT NG PARTIDO O KAYA’Y KUMUHA NG POSISYON SA GOBYERNO.

TALAGANG DAPAT SIYANG ITURING NA MODELO HINDI LANG NG NAKARAANG HENERASYON, KUNDI PATI NA RIN NG KASALUKUYAN. MERON PA BANG KATULAD NIYA?

PAGTATAPOS

AKO NA RIN PO ANG SASAGOT NITO. ANG SAGOT KO, MERON PA.

MARAMI PANG MGA LIDER, MGA PULITIKO, AT MGA PILIPINO NA MAY KAKAYAHANG MAGSAKRIPISYO PARA SA BAYAN. MARAMI PANG BAYANI –TULAD NG MGA GURO, MGA MAGSASAKA, MGA MALIIT NA ENTREPRENOR, MGA OVERSEAS WORKERS, MGA ORDINARYONG PILIPINO NA NABUBUHAY NG MARANGAL AT SUMUSUNOD SA BATAS.

MGA KAIBIGAN, MARAMING PAGSUBOK ANG PINAGDADAANAN NG ATING BANSA, AT MARAMI PANG DARATING. SUBALI’T AKO’Y MAY MALAKING PAGTITIWALA SA ATING MGA KABABAYAN AT SA ATING MGA LIDER.

NANINIWALA AKO NA SA KAIBUTURAN NG PUSO NATING MGA PILIPINO, NAROON PA RIN ANG PAGMAMAHAL SA BANSA AT ANG PAGNANASANG MAGLINGKOD NG TAPAT --- MGA KATANGIANG ISINABUHAY NI SENADOR SUMULONG.

SANA AY MATUTUTO TAYO SA HALIMBAWANG IPINAKITA NIYA SA ATIN. MAPALAD TAYO SA PAGKAKAROON NG ISANG HUWARAN NA TULAD NI SENADOR LORENZO SUMULONG.

MARAMING SALAMAT PO AT MAGANDANG HAPON, BAYAN!


,,,

Wednesday, August 30, 2006

Marcelo del Pilar


Marcelo H. Del Pilar
(1850-1896)



Political analyst of the Filipino colony in Spain Marcelo del Pilar known
as Plaridel was born in Kupang, Bulacan, on August 30, 1850.

Marcelo H. del Pilar (August 30, 1850—July 4, 1896) was a celebrated
figure in the Philippine Revolution and a leading propagandist for reforms in the Philippines. He was the editor and co-publisher of La Solidaridad.

He studied at the Colegio de San José and later at the University of Santo Tomas, where he finished his law course in 1880.

Enraged by the abuses of the clergy, Del Pilar defended in court the poor victims of racial discrimination. He had a mastery of Tagalog, his native language that enabled him to communicate with the masses.

In 1882, Del Pilar founded the newspaper Diariong Tagalog to propagate democratic liberal ideas among the farmers and peasants. In 1888, he defended José Rizal's polemical writings by issuing a pamphlet against a priest's attack, exhibiting his deadly wit and savage ridicule of clerical follies.

In 1888, Del Pilar went to Spain, leaving his family behind. In December 1889, he succeeded Graciano Lopez Jaena as editor of the Filipino reformist periodical La solidaridad in Madrid.
He promoted the objectives of the paper by contacting liberal Spaniards who would side with the Filipino cause. Under Del Pilar, the aims of the newspaper were expanded to include removal of
the friars and the secularization of the parishes; active Filipino participation in the affairs of the government; freedom of speech, of the press, and of assembly; wider social and political freedoms; equality before the law; assimilation; and representation in the Spanish Cortes, or Parliament.

"Plaridel’s writings in Tagalog were forceful. Rizal’s writings in Spanish were not understood by most Filipinos."


Plaridel is the chosen "patron saint" of today’s journalists, as his life and works prized freedom of thought and opinion most highly, loving independence above any material gain. He died of tuberculosis in abject poverty in Barcelona, Spain, 1896.



,

Sunday, July 2, 2006

PASYONG MAHAL-Ang Pagtatanggal sa ating Panginoong Hesukristo at ng mga babae sa Mahal na Santa Kruz

Ang pagtatanggal sa ating Panginoong Hesukristo at ng mga babae sa Mahal na Santa Krus

Ay ano nga’y ng maganap
mahigit na tatlong oras
pagkapako’t paghihirap,
pagkamatay na nahayag
ni Hesus Haring mataas.

Noo’y dalawa katao
banal at dakilang Santo
ang nagsadya kay Pilato,
hiningi nilang totoo
ang bangkay ni Hesukristo.

At ang kanilang winika
doon sa nangagparaya
yamang nasunod nang pawa
pita niyo’t mga banta
pagpatay sa taong aba.

Ang aming ipinaglakbay
dito sa inyong harapan
kami po’y inyong tulutan,
mangyaring inyong ibigay
yaong kay Hesus na bangkay.

Di tumanggi si Pilato
sampu pa ng mga hudyo
ibinigay na totoo,
sa mga banal na tao
bangkay ng abang Kordero.

Alipala ay pumanaw
ang dalawang mga banal
at napaluwal sa bayan,
ng dala’y dalawang hagdan
na sangkay nga sa pagtanggal.

Si Hosep ang una-una
apelyido’y Arimatea
ito’y taong mapaninta,
at sumasampalataya
ka Hesus na Poong Ama.

Ang ikalawang may irog
banal na si Nikodemos
dating katoto ni Hesus,
kaya nga’t ang buong loob
inialay inihandog.

Nang sila ay dumating na
doon sa lupang Golgota
ang lumbay ay sabihin pa,
halos manaw ang hininga
nang si Hesus ay makita.


Tumatangis umiiyak
luha’y baha ang katulad
nilapitan nilang agad,
napasintabi’t nangusap
sa Inang lipos ng hirap.

Oh! Birhen anilang mahal
tigib ng pighati’t lumbay
kung iyo pong kalooban
ay kami’y pahintulutan
as Anak mo ay tumanggal.

Kusa po nang aming loob
ang parito at dumulog
at ng tanggali’t ihugos
sa pagkakapako sa Krus
yaong bangkay nga ni Hesus.

Gayong nasa’y ng malining
nang Inang mahal na Birhen
napahinuhod na tambing,
aniya’y inyo ng kalagin
bangkay na Anak kong giliw.

Agad na ngang hinawakan
ni Hosep ang isang hagdan
at kanilang sinandigan,
ang kamay sa dakong kanan
niyong sumakop sa tanan.

Sinandigan naman nila
ang kaliwa ngang paripa
ng mangyaring matanggal na,
ay inialis kapagkaraka
rotulong apat na letra.

Ang koronang tinik naman
inalis na pinagdahan
saka nila sinaklayan,
magkabilang tagiliran
ng kayong kanilang taglay.

Tinanggal nila’t pinukpok
yaong pakong nangagtagos
sa kanang kamay ni Hesus,
nang maalis at mabunot
ang kaliwa’y isinunod.

Saka nila pinagtibay
yaong kayong nasasaklay
katawa’y nalulungayngay,
isinunod nila naman
pako sa paa’y tinanggal.

Pinagdahang inihugos
katawang kalunos-lunos
malumanay na sinambot,
at kanilang iniabot
sa Inang Birheng tibobos.
Kinalong kapagkaraka
si Hesus nang Birheng Ina
lumbay hapis sabihin pa,
at pagbubuntong hininga
nang kaniyang kaluluwa.

Dibdib ay halos mawalat
nang sakit at madlang hirap
luha’y baha ang katulad,
nang pagtangis at pag-iyak
ito ang ipinangusap:
Oh maliwanag kong araw
at maalindog kong buwan!
aba bituing malinaw,
liwanag mo’y nahalinhan
nang dilim ng kasakitan!

Ito kaya’y mababata
ng Ina mong nagdurusa
oh bunso kong sinisinta!
ano’t hindi mapakali
hininga ko’t kaluluwa.
Hesus, dili baga ikaw
mapang-aliw sa may lumbay
bukal ng kaginhawahan!
ano at pinasakitan
itong mahal mong katawan?

Oh paraluman ng mata
at mutya niyaring Ina!
ang buhay ko’y anhin ko pa
kung baga mangungulila
sa bunso ko’t aking sinta?
Ito baga ang katawan
na pinanganganinuhan
ng lupa at Sanglangitan!
ano at pinaglahuan
at naging mistulang bangkay.

Ito baga bunsong liyag
kamay mong sakdal na dilag
na iginawad sa lahat?
bakit ngayon ay may butas
at ang dugo’y nagdaranak?
Ito baga ang buhok mo
tuwi na’y sinusuklay ko
hinuhusay kong totoo?
bakit ngayo’y gulong-gulo
natitigmak ng dugo mo?

Oh bunso kong sinisinta!
ano at binigyang dusa
iyang dalawa mong paa,
na inilakad tuwi na
ng pangangaral sa lahat na?
Lalong kasakit-sakitan
na halos kong ikamatay
bunso kung aking matingnan
iyang iyong tagiliran
na kanilang sinugatan.

Nasaan baga bunso ko
ang taong pinakain mo
mahigit na limang libo,
bakit ngayo’y wala rito
at di dumamay sa iyo?
Oh Hesus! nasaan baga
madla mong pinaginhawa?
ano’t hindi mabalisa,
ang kanilang kaluluwa
nitong hirap mong lahat na?

Ito’y siyang ganti’t bayad
ng pagsinta mo sa lahat
oh bunso ko’t aking Anak!
aking kayang madalumat
titigan ang iyong sugat?
Masaklap man at mapait
na di masayod nang dibdib
bunso itong siyang sakit,
tiisin ko’t siyang ibig
ng Diyos Hari sa Langit.

Madla nga t dilang bagay
ang sa Birheng panambitan
aling katigas-tigasan,
puso ang hindi matunaw
sa ganitong kahirapan?
Tumatangis na lahat na
ang tanang nakakikita
lalong ikinalumbay pa,
ni Huan Ebanghelista
at sampu ni Santa Maria.

Ano pa at nalunasan
budhi’t loob ni San Huan
ang Maestro’y nilapitan,
ang mata’y luha-luhaan
sa laking kapighatian.
Umiiyak, tumatangis
aniya’y Maestro kong ibig
ano’t ikaw ay umalis?
kung ikaw ay di masilip
anong aking masasapit?

Sino pa ang mangangaral
sa amin ng madlang bagay?
sinong aming daraingan,
sa sakunang ano pa man
dito sa hamak na bayan?
Dili ikaw ang Poong ko
pinsan ko’t aking katoto
minamahal na Maestro?
ano’t ako’y iniwan mo
dito sa balat ng mundo?

Aking kayang ikabuhay
Hesus ang iyong pagpanaw
tingna’t ako’y kaawaan,
yamang Diyos kang maalam
lumikha ng Sangtinakpan.
Poong ko ay datapuwa
pumanaw ka man sa lupa
huwag mong ipagkaila,
yaong lubos na biyaya
ampon mo’t pagkakalinga.

Dito sa wikang lahat na
habag nang Ebanghelista
ay dumulog kapagkaraka,
si Maria Magdalena
bubuntu-buntong hininga.
Tumangis at nanambitan
oh Maestro, aniyang mahal
kaluluwa ko at buhay!
anong aking naging asal
kung ikaw ay di matingnan?
Na kung lisanin mo kami
puspos nang pagkaduhagi
sino kaya ang kakampi

magtatanggol na parati
ng buhay ko’t sampung puri?
Kangino kami lalapit
ni Martang aking kapatid
Poong ko ikaw’y makinig,
sa taghoy tinangis-tangis
na alipin mong may hapis.
Doon ako nananangan
sa lubos mong kabagsikan
sapagka’t Diyos kang tunay,
tuwi na at nangangaral
sa tanang makasalanan.

Dili baga binuhay mo
kapatid kong si Lasaro
marami pa’t madla rito,
ang biyaya at saklolo
sa aming nananagano?
Oh Maestrong mapaninta
mapagkalinga tuwina
laking sakit, laking dusa,
nang puso ko’t kaluluwa
katawan mo kung makita!
Poon yaring aking buhay
ngayon yata ay papanaw
kung ako’y iyong maiwan,
dito sa lupang ibabaw
anong aking kapakanan?

Ano pa’t hindi magbawa
doon ang buntong hininga
pananangis na lahat na,
niluha-luha nang mata
nang Inang nangungulila.
Panambita’y di matapos
niyong magagandang loob
kapagdaka’ ay dumulog,
si Hosep at si Nikodemus
sa Birheng kalunos-lunos.

Aba po mahal na Birhen
ang hapis niya’y pag-anhin
itong Poon ay ilibing
itulot mo po sa amin
nang tayo’y huwag gabihin.

Sunday, June 25, 2006

bulto

Tagalog: bungkos
English: bundle

Asarol

Tagalog: Asada, Pangbungkal ng lupa
English: Hoe, a blade with a handle used to cut weeds or cultivate soil

atungal

Tagalog: Alulong, palahaw, nakakatakot na iyak ng aso
English: howl

mangangaso

Tagalog : mamaril o taong ang libangan ay maghanap ng mga hayup o ibon para dakpin o barilin

English: hunter.

Saturday, June 24, 2006

Monghe

Tagalog meaning: mga relihiyosong hindi lumalabas sa monasteryo
English: monk, religious recluse

Friday, June 23, 2006

pipa

Tagalog: maliit na tubo na ginagamit sa pagsisigarilyo upang ang labi ay hindi sumayad sa sigarilyo. Maaring mahaba o maiksi.
English: pipe, a long tube

Thursday, June 22, 2006

Lawa

Tagalog meaning:look. dagat-dagatan
English: lake, a body of water surrounded by land

Wednesday, June 21, 2006

Kinamkam

From the word kamkam

Tagalog meaning:agawin, kunin ng walang pahintulot
English: to seize; grab


Monday, June 19, 2006

Jose Rizal

picture of jose rizal
June 19, 1861-He was born in Calamba Laguna as the seventh child in a family of 11. His parents were Francisco Mercado Rizal and Teodora Alonzo y Quintos

1864 -At the age of 3, he learned the alphabet from his mother
1865 -at 5, while learning to read and write, he already showed inclinations to be an artist. He astounded his family and relatives by his pencil drawings and sketches and by his moldings of clay.

1869 -At the age 8, he wrote a Tagalog poem, "Sa Aking Mga Kabata," the theme of which revolves on the love of one’s language.

1877- at the age of 16, he obtained his Bachelor of Arts degree with an average of "excellent" from the Ateneo Municipal de Manila. In the same year, he enrolled in Philosophy and Letters at the University of Santo Tomas, while at the same time took courses leading to the at the Ateneo.

March 21, 1877- He finished the ldegree of surveyor and expert assessor.

March 21, 1878-He passed the Surveyor’s examination. but because of his age, 17, he was not granted license to practice the profession until December 30, 1881.

Biography of Jose Rizal in timeline format


1878- He enrolled in medicine at the University of Santo Tomas but had to stop in his studies when he felt that the Filipino students were being discriminated upon by their Dominican tutors.

May 3, 1882, he sailed for Spain where he continued his studies at the Universidad Central de Madrid.

June 21, 1884, at the age of 23, he was conferred the degree of Licentiate in Medicine.

June 19,1885, at the age of 24, he finished his course in Philosophy and Letters with a grade of "excellent."

Having traveled extensively in Europe, America and Asia, he mastered 22 languages. These include Arabic, Catalan, Chinese, English, French, German, Greek, Hebrew, Italian, Japanese, Latin, Malayan, Portuguese, Russian, Sanskrit, Spanish, Tagalog, and other native dialects. A versatile genius, he was an architect, artists, businessman, cartoonists, educator, economist, ethnologist, scientific farmer, historian, inventor, journalist, linguist, musician, mythologist, nationalist, naturalist, novelist, ophthalmic surgeon, poet, propagandist, psychologist, scientist, sculptor, sociologist, and theologian. He was an expert swordsman and a good shot.

March 1887-His daring book, NOLI ME TANGERE, a satirical novel exposing the arrogance and despotism of the Spanish clergy, was published in Berlin; in 1890 he reprinted in Paris, Morga’s SUCCESSOS DE LAS ISLAS FILIPINAS with his annotations to prove that the Filipinos had a civilization worthy to be proud of even long before the Spaniards set foot on Philippine soil

September 18, 1991- EL FILIBUSTERISMO, his second novel and a sequel to the NOLI and more revolutionary and tragic than the latter, was printed in Ghent.

July 6, 1892-July 15, 1892-He was imprisoned in Fort Santiago on a charge that anti-friar pamphlets were found in the luggage of his sister Lucia who arrive with him from Hong Kong.

While a political exile in Dapitan, he engaged in agriculture, fishing and business; he maintained and operated a hospital; he conducted classes- taught his pupils the English and Spanish languages, the arts. The sciences, vocational courses including agriculture, surveying, sculpturing, and painting, as well as the art of self defense; he did some researches and collected specimens; he entered into correspondence with renowned men of letters and sciences abroad; and with the help of his pupils, he contracted water dam and a relief map of Mindanao- both considered remarkable engineering feats.

November 3, 1986 -December 30, 1896. He was imprisoned again in Fort Santiago In his prison cell, he wrote an untitled poem, now known as "Ultimo Adios" which is considered a masterpiece and a living document expressing not only the hero’s great love of country but also that of all Filipinos. After a mock trial, he was convicted of rebellion, sedition and of forming illegal association.

December 30, 1896- Rizal was shot at Bagumbayan Field.

Tags:

,